Nato förbereder snabbspår för Sverige

Arbetet med att bereda väg för en snabb anslutningsprocess för Sverige och Finland pågår redan för fullt på många plan. Men den officiella processen startar först när de två länderna eventuellt beslutat att de vill gå med i Nato. Det ser ut att kunna ske tidigast den 13 maj.

Diplomatkällor uppger för norska tidningen VG att tiden från att Sverige och Finland sagt ja till Nato fram till att Natoländerna utfärdar en inbjudan till medlemskapsförhandlingar kan bli så kort som två veckor.

Enligt källorna arbetar Natos generalsekreterare Jens Stoltenbergs stab i Bryssel med medlemsländerna i Natos råd, för att krympa det tidsfönstret maximalt.

Men det är ett par steg som ska hinnas med innan anslutningsförhandlingar kan inledas. Först ska kandidatländerna ha en intensifierad dialog med Nato och gå igenom Natos handlingsplan för medlemskap, MAP.

Det kan dock gå snabbt. Sverige och Finland är stabila demokratier med ett nära militärt samarbete med Nato. Därefter kan de 30 Natoländernas regeringar bjuda in till anslutningsförhandlingar.

– Från norsk sida är hållningen att om Sverige och Finland ansöker om medlemskap så önskar vi en rask och positiv signal från Nato, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre på det indisk-nordiska toppmötet i Köpenhamn.

Enligt honom beror hastigheten i processen på hur förberedelserna har gjorts från Natos sida.

– Jag förstår att det arbetas på det, säger Gahr Støre.

Det finns ett säkerhetspolitiskt intresse av att hålla den känsliga period som uppstår mellan ansökan och medlemskap så kort som möjligt. Under den perioden gäller inte Natos säkerhetsgaranti för ansökarländerna, som kan bli utsatta för olika former av hot och angrepp.

– Att ratificeringsprocessen är så kort som möjligt är den bästa säkerhetsgarantin vi kan få, säger Finlands statsminister Sanna Marin.

Statsminister Magdalena Andersson håller med.

– Ryssland har varit klara med att de kommer att reagera på en ansökan. Om vi fattar beslut om att ta detta steg vore en kort ratificeringsprocess en bra väg framåt.

Om inbjudan till anslutningsförhandlingar hinns med innan Natos toppmöte i Madrid 28-30 juni, kan statsminister Magdalena Andersson (S) och Finlands president Sauli Niinistö få sitta med vid toppmötesbordet där, uppger VG.

Efter att anslutningsförhandlingarna slutförts utfärdar kandidatländernas utrikesministrar en avsiktsförklaring om att gå med i Nato. I den ska framgå att man accepterar villkor och åtaganden.

Nästa steg är att Nato utfärdar tillträdesprotokoll till Washingtonfördaget, Natos grundavtal, där kandidatländerna tas upp som medlemmar.

Protokollen ska sedan godkännas av alla 30 Natoländerna, ofta med beslut i parlamentet. Den så kallade ratificeringsprocessen kan ta många månader.

Gahr Støre säger att de nordiska grannländerna kommer att stå först i ledet för att godkänna medlemskapen, om Sverige och Finland fattar beslut om att gå med i försvarsalliansen.

– Från vår sida kan det ske med kort varsel. Vi är väldigt förberedda på det, säger Jonas Gahr Støre.

Han tror inte att något medlemsland kommer att sätta några käppar i hjulet.

– Jag tror att alla 30 Nato-länderna vet att Sverige och Finland redan är nära partners. Sverige och Finland uppfyller alla kriterier (för medlemskap), säger Gahr Støre.

När protokollen ratificerats av alla Natoländer kan Natos generalsekreterare vid en ceremoni bjuda in kandidatländerna som medlemmar till försvarsalliansen.

Det är först då som Natos säkerhetsgaranti gäller fullt ut.

– Det är med medlemskapet artikel 5 träder i kraft, säger Jonas Gahr Støre til VG.

– Men om Natos 30 medlemsländer i Natos råd hälsar dem välkomna, och de större länderna gjort det med tyngd, så är det en bra försäkring på väg till medlemskapet.