Inflationen skrämmer inte Ingves

Centralbankskollegorna i Frankfurt, London och Washington har redan bytt fot, uppskrämda av inflationsspöket. Men trots att omvärlden börjat strama åt håller Stefan Ingves fast vid bilden av att det ser annorlunda ut i Sverige.

Ingves tonar ned risken för att den svagare kronan, en påtagligt tajt arbetsmarknad eller trenden med stigande inflationsförväntningar ska göra att inflationen får fäste här också. Och när våra elräkningar och bensin- och dieselnotor slutar klättra uppåt – eller till och med sjunker nedåt – ser Ingves framför sig hur den svenska inflationen i princip går upp i rök.

I slutet av i år räknar Riksbanken med en KPIF-inflation på lite drygt 1 procent – mot 4,1 procent i december 2021. Och i mitten av 2023 ligger prognosen på att den stabiliserat sig runt inflationsmålet på 2 procent.

Riksbanken bekräftar med räntebeskedet sin roll som en av västvärldens mest duvaktiga centralbanker. I prissättningen inför räntebeskedet räknade investerare med två räntehöjningar redan i år – sedan Europeiska centralbanken (ECB) så sent som förra veckan öppnat dörren för räntehöjningar 2022.

Kronan tappar över tio öre mot både dollarn och euron efter räntebeskedet. Det är en ovanligt stor kursrörelse. Samtidigt trycks räntorna på svenska obligationer ned med cirka 0,05 procentenheter.

I sitt räntebesked pekar Riksbanken på ett ovanligt stort mått av osäkerhet när det gäller inflationsprognosen. Risken för att inflationen blir "påtagligt och varaktigt högre än 2 procent" är dock liten, enligt Ingves.

– Skulle det vara så att inflationen blir något annat än vad vi tror får vi anpassa oss till det, tillägger han.

När TT frågar om det går att utesluta en höjning av styrräntan i år blir svaret:

– Man kan aldrig utesluta någonting, för Sverige är en liten, extremt öppen ekonomi med mycket stora kapitalflöden mellan Sverige och omvärlden.

Ingves tillägger i samma andetag att sannolikheten för detta är låg.

Han ser inga skäl att synkronisera sig med andra centralbanker just nu. Han pekar på hur det samtidigt som man stramar åt i väst blåser på med nya stimulanser i både Japan och Kina.

Dessutom lyfter han fram att i Sverige sjönk inflationen till 1,7 procent i december, om man rensar bort energipriserna. Samma inflationsmått i USA ligger samtidigt på 5,6 procent och i eurozonen på 2,6 procent.

Susanne Spector, chefsanalytiker på Nordea, varnar för riskerna med det fortsatta penningpolitiska stödet från Riksbanken.

– Jag tycker att direktionen borde ha signalerat en tydligare åtstramning, säger hon.

– Risken är att det blir överhettning, tillägger hon.

Om inflationen biter sig fast och fortsätter uppåt kan det tvinga Riksbanken att agera oväntat snabbt och mycket längre fram för att kyla av ekonomin. Detta kan även slå mot förtroendet för Riksbanken, enligt Spector.

– Om Riksbanken har fel om inflationen – som är svårbedömd just nu – riskerar även de att behöva göra en stor omsvängning senare i år, säger hon.

Det är samtidigt tydligt att det även i Riksbankens direktion råder delade meningar om penningpolitiken. Skiljelinjen framträder i frågan om hur den gigantiska obligationsportföljen, som Riksbanken har köpt på sig under pandemin, ska hanteras framöver.

Enligt räntebeskedet ska obligationsportföljen hållas intakt under 2022, med hjälp av återinvesteringar när obligationer förfaller. Men direktionen är splittrad i två jämnstora läger i frågan, vilket tvingade Stefan Ingves att använda sin utslagsröst för att få igenom sin linje på veckans möte.