Prisfall i Kina – tecken på deflation

Konsumentprisindex föll med 0,3 procent i juli jämfört med samma månad i fjol, enligt officiell statistik publicerad på onsdagen. Analytiker hade förväntat sig ett något högre tapp på 0,4 procent, enligt Bloombergs sammanställning.

Producentpriserna föll med 4,4 procent, vilket var något sämre än väntat.

Det är första gången sedan november 2020 som nedgångar i konsument- och producentpriser registrerats samtidigt.

Nedgången i konsumentpriserna är sannolikt tillfällig, spår Kinas nationella statistikbyrå. Trycket nedåt, jämfört med i fjol, tillskrivs en större lagerhållning. Konsumenternas efterfrågan ser ändå ut att ha förbättrats i juli, enligt byrån.

Den så kallade kärninflationen, rensad från volatila mat- och energikostnader, ökade till 0,8 procent från 0,4 procent. Det kan ses som ett tecken på en underliggande, om än dämpad, efterfrågan i ekonomin.

Prisfallen sker i samband med att konsumenternas och företagens efterfrågan försvagats trots den kraftiga uppgången under det första kvartalet då landets pandemirestriktioner upphörde. Den efterlängtade återhämtningen kom av sig med bland annat en långvarig oro på fastighetsmarknaden, krympande export och dämpad inhemsk konsumtion.

Fallande priser på fläsk drev på den tillfälliga nedgången av konsumentpriserna i slutet av 2020 och i början av 2021.

I dag syns mer långsiktiga pådrivande faktorer. I juli noterades till exempel det största tappet för exporten sedan januari–februari 2020, då pandemin bröt ut.

Hotet om recession i USA och Europa, i kombination med hög inflation, har bidragit till att försvaga den internationella efterfrågan på kinesiska produkter.

Samtidigt riskerar den massiva exportindustrin i Kina att sprida deflationstrycket till andra länder.