Så vill EU reglera gigarbetet
Bara för några veckor sedan bedömdes chanserna som ytterst små för att nå en uppgörelse i ministerrådet om EU-kommissionens förslag till plattformsdirektiv.
Det svenska ordförandeskapet har dock spurtat ordentligt under sina sista veckor.
– Jag är på strålande humör. Det här är en enormt stor framgång. Det här är en väldigt bra balans i mitten. Det är en balans som dels skyddar arbetstagare och samtidigt tillhandahåller rättssäkerhet för de plattformar som använder de här arbetstagarna, säger biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) till TT efter måndagens uppgörelse på ett ministermöte i Luxemburg.
Bättre villkor?
De nya reglerna är tänkta att göra det lättare att avgöra om en person bör klassas som anställd snarare än egenföretagare vid arbete inom gigsektorn – som präglas av mer tidsbegränsade uppdrag.
Ministerrådets krav är att minst tre av sju kriterier behöver uppfyllas för att man ska räknas som anställd, bland annat beroende på hur mycket man kan tjäna, om man kan säga nej till arbete och om det finns regler för uppförande eller klädsel.
Brandberg räknar med att slutresultatet blir till fördel för gigarbetarna.
– Det här direktivet innebär det att de generellt kommer att få bättre villkor. Det är någonting som vi ser som väldigt positivt, säger ministern.
Liten marginal
Oenigheten mellan medlemsländerna är dock fortsatt stor.
Vissa anser att reglerna inte hjälper arbetstagarna tillräckligt, medan andra oroar sig för företagens framtida konkurrenskraft. Tyskland, Grekland, Spanien, Estland och Lettland var några av de länder som av olika skäl inte ville ge tummen upp inne på måndagsmötet.
– Vi är oroliga för att direktivet ska få negativa konsekvenser och leda till uppsägningar, förklarade Greklands biträdande EU-ambassadör Ioannis Ghikas.
– Den här texten som lagts fram för kompromiss i dag skyddar inte arbetarna, sade i sin tur Spaniens arbetsmarknadsminister Yolanda Díaz Pérez.
Just Spanien får nu ärva ansvaret för lagförslaget när man tar över som ordförandeland från Sverige från den 1 juli och då ska leda de kompromissförhandlingar som ska hållas med EU-parlamentet och EU-kommissionen innan förslagets slutliga utseende blir klart.
Fakta: Sverige spurtar i EU
December och juni är de månader när EU-länderna brukar komma överens om sin syn på olika former av ny lagstiftning – eftersom ordförandeländerna oftast spurtar som mest i slutskedet av deras halvår som ordförande.
Även Sverige spurtar och har de senaste dagarna fått gehör för flera kompromisser:
* De två tyngsta delarna i asyl- och migrationspakten godkändes av migrationsministrarna den 8 juni.
* Regler för att motverka stämningar mot journalister och ett direktiv mot könsbaserat våld accepterades av justitieministrarna den 9 juni.
* Direktivet för plattformsarbete fick klartecken av arbetsmarknadsministrarna den 12 juni.
I alla de ovannämnda fallen kan nu slutförhandlingar inledas med EU-parlamentet.
