Historisk sväng i Nordirland

På valaffischerna lovar biträdande partiledaren Michelle O'Neill att det är "dags för en verklig förändring".

Och allt talar för det.

– Det kommer att bli enorm skillnad om en nationalist blir försteminister, säger Deidre Hennan, professor vid Ulster University, till nyhetsbyrån AFP.

För första gången kan – och väntas – nämligen O'Neills republikanska nationalistparti Sinn Féin bli landsdelens största.

Tidningen Irish News hänvisar till opinionsmätningar som ger partiet 26,6 procents stöd, mot 18,2 för DUP, de senaste årens dominerande unionistparti. DUP riskerar dessutom att inte ens bli näst störst, då man i mätningen ligger lika med det stadigt växande Allianspartiet – ett parti som försöker lägga sig neutralt i den ständiga kampen mellan Irlandsivrande nationalister och Londonvänliga unionister.

Sinn Féin har ett uttalat mål att återansluta Nordirland till resten av Irland. Någon snabb folkomröstning väntar dock inte, även om partiet nu blir störst.

– Väljarnas främsta fråga är levnadsomkostnaderna. Om det skulle röstas om ett förenat Irland i morgon vet de att nej-sidan skulle vinna, säger Jonathan Tonge, statsvetare vid universitetet i Liverpool, till belgiska tidningen Le Soir.

Samma sak förklarar också Allianspartiets framgångar.

– Många väljare säger att de gillar oss för att det inte är vårt fokus. Man måste inte tycka till om gränsfrågan för att kunna ta tag i levnadsomkostnader, skapa jobb och mycket annat, säger partiledaren Naomi Long till BBC.

Det regionala styret i Nordirland har de senaste åren präglats av kaos. Landsdelen ska styras av en samlingsregering, i enlighet med det fredsavtal som 1998 satte stopp för de värsta orosåren i landsdelen. Samstyret har dock gnisslat rejält, med avhopp i olika omgångar. DUP:s hårda linje tycks inte gå hem hos väljarna.

– De tittar hellre på de av oss som kan arbeta tillsammans, snarare än de som inte vill det, hävdar Sinn Féin-ledaren O'Neill enligt AFP.

En stor roll spelas också av brexit. DUP ogillar skarpt det så kallade Nordirlands-protokollet med specialregler för handeln som blev följd av Storbritanniens utträde ur EU.

Partiledaren Jeffrey Donaldson vill slopa protokollet och har redan varnat för att regeringsbildningen blir svår om man inte får som man vill. Man hoppas samtidigt på stöd från London, där premiärminister Boris Johnson och hans regering inte heller gillar protokollet – även om de godkände det under förhandlingarna med EU.

För Johnson och Konservativa partiet väntades rent allmänt torsdagens röstande runt om i Storbritannien bli en tuff historia.

I lokalvalen i England, där drygt 4 000 kommunfullmäktigeplatser står på spel, tros partiet tappa rejält till socialdemokratiska Labour och Liberaldemokraterna, bland annat som följd av missnöje med Johnsons sätt att sköta coronapandemin och stigande levnadsomkostnader.

"Att de misslyckas med att sköta sina jobb vore pinsamt när som helst. Men att det sker under en kris som sker en gång per generation är rent skamligt", skriver Labour-ledaren Keir Starmer i ett inlägg i tidningen Daily Mirror.

I lokalvalen i Skottland väntas Konservativa partiet dessutom bara bli tredje störst, bakom Labour och överlägsna nationalistpartiet SNP.

Rättad: I en tidigare version fick unionistpartiet TUV en felaktig beteckning i faktarutan.