Spiondömd: Rättegången kan ha varit orättvis
Det är ett ovanligt ärende, fallet där en 47-åring åtalats och fällts för spioneri. Senast någon stod inför rätta för den här typen av anklagelser i Sverige var 2003.
Mannen har dömts till tre års fängelse av såväl tings- som hovrätt för att ha fört vidare företagshemligheter från Scania och Volvo Cars till en rysk underrättelseofficer. Själv har han hela tiden nekat till brott, och som TT tidigare har kunnat berätta har mannen överklagat domen till Högsta domstolen. Nu har försvaret lämnat in kompletterande handlingar som tydligare motiverar varför mannen tycker att detta är en fråga för högsta instans.
Inte fått veta
Åklagaren har med hjälp av två partssakkunnigutlåtanden styrkt påståendet om att mannens gärningar har kunnat vara till men för Sveriges säkerhet. Utlåtandena har kommit från två anställda på Säkerhetspolisen – alltså samma myndighet som varit delaktig i utredningen av brotten.
I hovrätten begärde mannen att någon mer sakkunnig skulle få uttala sig om skadan för Sverige, men hovrätten sade nej. Det är också så att mannen och hans advokat inte fått veta allt som ligger till grund för Säpos bedömning, eftersom det är sekretess på vissa uppgifter.
Obalanserat?
Försvaret skriver i kompletteringen av överklagan att 47-åringen varit förhindrad att komma med en "second opinion" av åklagarens sakkunnigutlåtanden och tycker att det kan ifrågasättas om de Säpoanställda som gjort utlåtandena kan vara opartiska.
Det här har lett till en obalans mellan parterna enligt försvaret, och mannen ifrågasätter om han verkligen fått en rättvis rättegång, en rättighet som tas upp i Europakonventionen.
Försvaret tycker att ett annat skäl till att målet ska prövas är just därför att spionmål är så ovanliga, och att det saknas praxis.
Nu väntar HD:s besked om målet ska tas upp eller inte.
Fakta: Prövning i HD
För att ett mål ska tas upp i Högsta domstolen, den sista instansen av de allmänna domstolarna, krävs prövningstillstånd. Huvudregeln är att HD bara ger prövningstillstånd om domen eller beslutet kan blir prejudicerande, alltså att målet kan få betydelse för hur tingsrätter och hovrätter ska döma i liknande mål.
Målet kan också prövas om det finns synnerliga skäl till det, som att det förekommit ett grovt fel i handläggningen av målet i hovrätten, som har påverkat utgången. Ett synnerligt skäl kan också vara att hovrätten tillämpat fel lag.
Källa: Högsta domstolen
