Tar första steget mot att straffa gängdeltagande
Regeringen och Sverigedemokraterna aviserade i Tidöavtalet att de vill kriminalisera deltagande i kriminella gäng.
För detta krävs en grundlagsändring och det är föreningsfriheten som ska ses över, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff.
Den har redan ändrats för att göra det straffbart att delta i terroristorganisation, en lag som trädde i kraft den 1 juni. Moderaterna har försökt ta upp frågan tidigare, men den dåvarande S-regeringen hörsammade inte kravet.
– Vi har tappat tempo en mandatperiod när det gäller den här angelägna förändringen, som jag nu hoppas, inte minst i ljuset av samhällsutvecklingen, att det går att få ett annat stöd för, säger Strömmer.
Kommittén kan avslå
Regeringen ska parallellt utreda hur själva lagförslaget om att förbjuda deltagande i kriminella gäng ska se ut, säger Strömmer.
Men om grundlagskommittén skulle komma fram till att det inte går att ändra föreningsfriheten kommer det inte att bli någon ny lag.
– Det tror jag vore väldigt skadligt för våra möjligheter att bekämpa gängen långsiktigt.
Regeringen vill också att svenska medborgarskap ska kunna återkallas, om personen fått det genom felaktiga uppgifter eller mutor, eller gjort sig skyldig till terrorism eller andra systemhotande brott.
Enligt Strömmer har åtgärden stöd i folkrätten.
"De flesta andra demokratier har redan sådana regler", skriver han på DN Debatt.
Aborträtten hotad i andra länder
Grundlagskommittén ska också överväga ett grundlagsskydd för rätten att göra abort.
– Vi bedömer inte att det finns några hot mot aborträtten i Sverige i dag, men vi kan inte i ljuset av utvecklingen i andra länder veta att det alltid kommer att vara så, säger Strömmer.
Utredningen ska även se över skyddet mot diskriminering.
– I den svenska grundlagen finns bara ett minoritetsskydd, alltså inte ett generellt skydd för var och en att inte diskrimineras utifrån faktorer man själv inte kan påverka.
Dröjer till nästa val
Kommittén ska lämna sina förslag senast i december 2024.
Men det dröjer till efter nästa val innan eventuella lagändringar kan träda i kraft. Tidigast kan det ske i januari 2027. Detta eftersom grundlagsändringar kräver två likalydande riksdagsbeslut med ett val emellan.
Strömmer säger att regeringen hoppas på ett brett stöd i riksdagen.
Fakta: Den nya grundlagskommittén
Den nya grundlagskommittén är parlamentariskt sammansatt, det vill säga med representanter för alla riksdagspartier.
Henrik Jermsten, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, kommer att vara kommitténs ordförande.
