Total tystnad från kända fångar i Belarus
"Den senaste gången jag fick information om min make Sergej var den 9 mars. Sedan dess har jag inte hört något om honom", skrev oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja på Telegram tidigare i veckan.
Sergej Tichanovskij fördes bort och fängslades redan under valrörelsen 2020, efter att han hade meddelat att han tänkte utmana den mångårige auktoritäre presidenten Aleksandr Lukasjenko.
Frun Svetlana tog över i hans ställe, tog täten i de landsomfattande protester som följde Lukasjenkos riggade omval och är i dag den demokratiska exiloppositionens förgrundsfigur.
Men hennes brev till Sergej levereras inte till det belarusiska fängelset och ingen får besöka honom, berättar Tichanovskaja för nyhetsbyrån AP. Hon säger sig ha tagit emot ett anonymt meddelande där det påstås att Sergej har dött i fängelset. Hon kräver att myndigheterna bevisar att Sergej är vid liv.
Vårdats på intensiven
Det är inte bara Sergej Tichanovskij som sitter kvar i Belarus ökända straffkolonier, medan landet sluts och knyts allt närmare Ryssland. Där finns omkring 1 500 politiska fångar och bland dem en hel rad ledande politiker och aktivister som isoleras från omvärlden. Deras anhöriga svävar i ovisshet.
Maria Kolesnikova, ett av flera kvinnliga ansikten utåt för den stora demokratirörelsen, har suttit fängslad sedan hösten 2020.
Det sista livstecknet var ett brev som kom från henne för fem månader sedan – den 15 februari, rapporterar nyhetssajten Mediazona Belarus. I höstas fick hon intensivvård för ett brustet magsår, någon vecka efter att hon hade blivit placerad i en särskild bestraffningscell. Hennes pappa är kvar i Belarus, men får inte besöka henne.
– Våra förfrågningar får svaret att hon inte vill kommunicera med någon, sade hennes syster Tatiana Chomitj vid ett evenemang i Tyskland nyligen, enligt Deutsche Welle.
Medveten strategi
Kolesnikova arbetade ursprungligen för presidentkandidaten Viktor Babaryko, som likt Sergej Tichanovskij fängslades och hindrades delta i valet.
Babaryko fördes till sjukhus med en lungkollaps i slutet av april. Hans anhängare befarar att han blev utsatt för våld i fängelset. Inget har sagts om hur det gick med honom.
Politikern Mikola Statkevitj, som har ställt upp i flera val i Belarus och fängslats flera gånger om, har inte heller hörts av på månader. I maj framkom att han hade blivit placerad i isoleringscell.
Det är en ny och avsiktlig strategi från maktens sida att hålla framstående politiska fångar i ett informationsmässigt vakuum, enligt Pavel Sapelka vid människorättsorganisationen Vjasna.
– Myndigheterna försöker inte bara sätta press på de politiska fångarna, som blir berövade all kontakt med omvärlden och som hålls under fruktansvärda villkor, utan också på deras familjer, som tvingas leva utan någon som helst information om sina kära, säger han till AP.
Fredspristagare flyttad
Nästa vecka har förra årets fredspristagare Ales Bjaljatski suttit fängslad i två år.
I slutet av maj sade Bjaljatskis fru Natalja Pintjuk att han hade blivit flyttad till en särskilt sträng straffkoloni och att brevväxlingen dem emellan hade stoppats sedan en månad tillbaka.
– I de senaste breven ser jag hur hans skrivande har förändrats och jag ser hur situationen förvärras för honom, både när det gäller hans hälsa och hans syn, och jag är väldigt, väldigt orolig, sade hon då.
Fakta: Slutet system
Vid massprotesterna i Belarus 2020 blev tusentals människor bortsläpade av den ökända Omon-polisen och andra maskerade myndighetspersoner. De hölls i regel frihetsberövade i några timmar eller dagar, men många hölls längre än så.
Mängder av människor vittnade om hur intagna utsattes för tortyr och sexuellt våld vid då fullpackade anstalter i Minsk. Många tvingades erkänna brott i våldsamma situationer. Våldet i systemet har länge rapporterats vara utbrett och tillgången till vård och juridiskt stöd begränsat.
Det ljusskygga systemet och dess byggnader har i stora delar ärvts från Sovjettiden.
Inför rättegångar i någon av landets styrda domstolar får många sitta i häktesanläggningar över lång tid, i celler med andra. Om det begås regelbrott så kan de bli placerade ensamma i särskilda bestraffningsceller i upp till tio dagar.
Dömda placeras i regel i straffkolonier, där man bor i baracker med andra och tvingas till arbete om dagarna. Där kan man bli straffad med placering i små, spartanska och otempererade isoleringsceller där det råder strikta restriktioner.
Om man bryter reglerna flera gånger där kan man placeras ensam i fängelsecell i upp till tre års tid, där möjligheterna att kommunicera med omvärlden är kraftigt begränsade.
Källa: Mediazona, OHCHR, Open Democracy, BBC
Bakgrund: Massprotester slogs ned
Hundratusentals människor gick ut på Belarus gator under den andra halvan av 2020, till följd av ett i raden av presidentval som riggats i president Aleksandr Lukasjenkos favör. Demokratirörelsen var den mest omfattande som har tagit sig uttryck i diktaturen.
Maktapparaten kunde med stor hjälp från Ryssland slå ned protesterna, fängsla flera oppositionella förgrundsfigurer och utöva en brutal förföljelse mot personer som sade emot.
Aleksandr Lukasjenko har styrt den tidigare Sovjetrepubliken med järnhand sedan 1994 och hade länge balanserat mellan öst och väst för att slå vakt om sitt eget handlingsutrymme. Efter massprotesterna har han tydligt satt sig i Vladimir Putins läger och därefter gått med på att ytterligare band knyts mellan Belarus och Ryssland.
Det mesta av det oppositionella arbetet har fortsatt utomlands. Toppolitikern Svetlana Tichanovskaja är förgrundsfigur i ett demokratiskt samordningsråd som verkar i exil.
