Två européer gripna i Iran
De två gripna européerna ska enligt säkerhetstjänsten ha haft planer på att skapa "kaos, social oordning och instabilitet".
Iran, som förra veckan meddelade att den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali ska avrättas senare i maj, har anklagats för att använda sig av frihetsberövanden som en förhandlingsstrategi mot väst.
Resonemanget har avfärdats av regimen, som dock släppte flertalet fängslade amerikaner på fri fot i samband med kärnenergiavtalet 2015.
Svensk turist greps
Det är inte känt från vilka länder de två som nu gripits kommer. I förra veckan kom besked om att en svensk man nyligen gripits i Iran, men det är oklart om denne är en av de två som den iranska säkerhetstjänsten syftar på.
I uttalandet beskrivs de gripna som agenter som ska ha rekryterats av en europeisk säkerhetstjänst. Båda två uppges ha skuggats från det att de anlände och deras påstådda kontakter med det "olagliga lärarrådsfacket" har "dokumenterats".
Lärarlönerna i Iran är en konfliktfråga som vid upprepade tillfällen lett till att lärare begett sig ut på gatorna för att protestera.
Gått i stå
Besöket från EU-delegationen, som leds av sändebudet Enrique Mora, kommer sedan förhandlingarna om ett återupplivat kärnenergiavtal i Wien gått i stå till följd av att Teheran krävt att USA ska plocka bort Revolutionsgardet från sin terrorlista.
Det tidigare avtalet slöts 2015 mellan USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Ryssland, Kina och Iran. Det innebar att Irans möjligheter att anrika uran begränsades i utbyte mot att ekonomiska sanktioner mot landet lyftes.
USA:s expresident Donald Trump rev 2018 upp avtalet och återinförde hårda sanktioner. Sedan dess har Iran flera gånger gjort avsteg från avtalet.
Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om när en svensk gripits i Iran.
Fakta: Iranavtalet
Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och av vad som kallas "P5+1" – de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.
Avtalet syftade till att förhindra att Iran utvecklar kärnvapen – efter decennier av global rädsla för detta.
I utbyte skulle internationella sanktioner mot Iran hävas. JCPOA gav bland annat insyn i Irans atomenergiprogram samtidigt som detta bantades kraftigt.
2018 lämnade dock USA:s president Donald Trump avtalet och därefter har det knakat rejält i fogarna. USA återinförde tuffa sanktioner mot landet, vilket har påverkat andra länders möjligheter att handla med Iran.
Fakta: Iranavtalet
Ahmadreza Djalali är läkare och forskare i katastrofmedicin. Han är iransk och svensk medborgare. Han har bott i Sverige med fru och två barn sedan 2009, med undantag för ett par år i Italien, och hade före medborgarskapet permanent uppehållstillstånd i Sverige. Djalali disputerade i katastrofmedicin vid Karolinska institutet 2012.
Djalali greps av underrättelsetjänsten i Iran den 25 april 2016, när han var i landet för att delta i seminarier om katastrofmedicin på inbjudan av universitet i Iran. Han hade vid flera tidigare tillfällen rest till Iran utan problem.
I oktober 2017 sade den allmänne åklagaren i Teheran, utan att uttalat nämna Ahmadreza Djalali, att den "svarande" hade haft flera möten med Mossad (Israels underrättelsetjänst) och gett dem känslig information om Irans militär- och kärnkraftsanläggningar i utbyte för pengar och uppehållstillstånd i Sverige. Djalali dömdes till döden.
Den 26 december 2017 inledde Djalali en hungerstrejk, sedan myndigheterna försökt att tvinga honom att skriva under ett erkännande om att han är spion.
Det bevis som anförs mot honom är ett erkännande som påstås ha tvingats fram under hot.
Källa: Amnesty Sverige
