USA inför sanktioner mot bosnienserbisk ledare
Den amerikanska regeringen inför sanktioner mot den bosnienserbiske ledaren Milorad Dodik, en av tre presidenter i Bosnien-Hercegovinas tredelade nationella ledarskap.
Man inför även sanktioner mot ett mediebolag som enligt USA har kopplingar till Dodiks familj.
USA:s finansdepartement anklagar Dodik för att utnyttja sin politiska makt för att med fiffel och mutor sko sig ekonomiskt. Den påstådda korruptionen uppges hota regionens stabilitet och undergräva de gällande fredsavtalen.
För ungefär en månad sedan röstade bosnienserbiska parlamentariker för att deras självstyrda region, Republika Srpska, ska börja ta kliv ur Bosnien-Hercegovinas centralstyre.
Efter Bosnienkriget delades Bosnien-Hercegovina, i fredsavtalet i Dayton 1995, i två självstyrande delar. Dodik anser att staten i sig är en FN-stadgad "pappersprodukt" och vill att Republika Srpska ska bli en del av Serbien.
Fakta: Bosnien-Hercegovina
Bosnien-Hercegovina är ett land med drygt 3,5 miljoner invånare, som ligger i de centrala delarna av det som tidigare var Jugoslavien, på Balkanhalvön. Sarajevo är huvudstad.
När staten Jugoslavien kollapsade år 1992 utbröt ett blodigt inbördeskrig där bosnienserberna inte ville erkänna en bosnisk självständighetsförklaring och bildade en egen stat, Republika Srpska. Det efterföljande kriget kännetecknades av krigsförbrytelser och etnisk rensning, till större delen begångna av de bosnienserbiska styrkorna. Vid massakern i Srebrenica i juli 1995 dödades runt 8 000 bosniakiska pojkar och män i det största folkmordet i Europa sedan andra världskriget.
I fredsavtalet i Dayton 1995 delades Bosnien-Hercegovina i två självstyrande delar: Federationen, där främst bosniaker och bosnienkroater bor samt Republika Srpska, där majoriteten är bosnienserber.
På nationell nivå har landet ett tredelat presidentskap: ett presidentråd, som består av en bosniak, en kroat och en serb. Valsystemet har en konstruktion där etnicitet är en bärande del. I Republika Srpska väljs den serbiska representanten och i Federationen väljs den bosniska och kroatiska.
Källa: Landguiden/UI, Nationalencyklopedin
