"Vi måste ha rimliga förväntningar på Ukraina"

Sverige förbereder ett trettonde militärt stödpaket till Ukraina och har då försett landet med vapen, ammunition och fordon för över 20 miljarder kronor. Ryssland ska pressas tillbaka från ukrainsk mark.

Samtidigt har ryska trupper mer eller mindre slagit rot inne i landet och upprättat skyttegravar, stridsvagnshinder och spridit ut minor i tiotusental. Motoffensiven går långsamt, men det är fortfarande Ukraina som har initiativet, säger försvarsministern.

– Man driver den här motoffensiven, sedan har jag hela tiden sagt att vi måste ha rimliga förväntningar och att det kommer att ta tid. Det är en sak att försvara sig, men om man ska bedriva en mer offensiv krigföring så är det svårare och mer komplext, säger Pål Jonson.

Särskilt svårt är det att Ukraina inte har luftherravälde och förmågan till så kallad förbekämpning.

– Och att dra sig fram i minerade områden är svårt och krävande. Det är därför det är så viktigt för oss att vi signalerar till Ukraina att vi kommer att ha ett långsiktigt utformat stöd, så att de kan vinna kriget. Men de behöver inte bevisa sig vid varje enskilt tillfälle på slagfältet, vi vet att Ukraina kommer att jobba stenhårt för att befria sitt land och återfå sin integritet och sin frihet, säger Jonson.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har i en intervju med CNN sagt att han hade velat inleda motoffensiven tidigare, eftersom ju mer den drog ut på tiden desto långsammare skulle det gå. Ryssland skulle då få tid att förbereda sig. Anledningen till att den fick skjutas upp var att Ukraina behövde mer vapen och materiel från väst, har presidenten sagt.

Pål Jonson vill inte spekulera i om motoffensiven borde satts i gång tidigare men säger att Sverige tillsammans med andra länder lade betydande kraft under vintern och våren på att bygga upp Ukrainas försvarsmakt.

– Den är starkare nu än vad den var för ett år sedan, men det är klart att det också tar tid att utbilda, träna och materiellt försörja ett antal brigader.

Försvarsmaktens Michael Claesson, generallöjtnant och chef för försvarsstaben, pekar också ut den ryska mineringen som ett stort problem.

– Det är oerhört krävande att bryta sig igenom den typen av försvarsanläggningar. Och det understryker bara frågan om långsiktighet och uthållighet, både hos Ukraina och i det västliga stödet.

TT: Det talas om att det kan bli ett långvarigt krig, hur länge kan det pågå?

– Ja, om man från rysk sida hade planerat dagar i samband med angreppet i februari förra året, så kan vi dra slutsatsen att vi kan ha den här situationen under många, många år till. Antingen i form av en stabiliserad frontlinje eller att någon aktör lyckas med ett genombrott.

TT: Hur många år kan det handla om?

– Det vill jag inte spekulera i, men mer än ett.

TT: Kan Sverige stötta Ukraina under en så lång tid?

– Det bedömer jag att vi kan, om vi landar där vi har tänkt oss, det vill säga att industribasen involveras, att vi prioriterar hårt över tid och att den politiska viljan finns.