Även osäkra virusstudier kan rädda liv
Sedan det nya coronaviruset upptäcktes i slutet av förra året har antalet studier om covid-19 formligen exploderat. Men risken är att även bristfälliga studier på ett fåtal patienter får stort genomslag, om de till exempel pekar på en möjlig behandling. Fast det är en risk som i vissa fall kan vara värd att ta, säger Jan Liliemark, professor och avdelningschef vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU).
– I det här superakuta läget måste man välja mellan att använda en osäker terapi, eller att avstå. Det är naturligtvis ett mycket svårt val. Men om vi väntar på de stora, kontrollerade studierna missar man kanske chansen och möjligheten att rädda människoliv.
Jämför med hiv-fallen
Jan Liliemark jämför med 1980-talet, då det inte fanns någon behandling mot hiv. När de första tänkbara läkemedlen dök upp sänktes kraven på hur noga de skulle utvärderas innan de fick användas på patienter.
– Det räckte att visa att de hade effekt på virusmängden i blodprover. Man visste inte i fall de skulle fungera, eller hur de skulle påverka patienterna. Men man accepterade den osäkerheten. I dag kan vi se att den chansningen sannolikt räddade många liv, säger Jan Liliemark.
Men han understryker att det handlar om att väga tänkbar nytta mot risk. För en mycket svårt sjuk patient som ligger i respirator kan det vara värt att chansa. Men i mindre allvarliga fall väger risken för biverkningar snabbt över. Och om det handlar om att behandla väldigt många människor riskerar även ovanliga biverkningar att bli ett stort problem.
– Om man till exempel skulle hitta ett vaccin mot covid-19 måste man ju vara väldigt noga, eftersom det ska ges till ett enormt antal friska personer. Då krävs det omfattande studier, säger Jan Lilimark.
Ökat hastigheten
För att möta explosionen av coronastudier har många vetenskapliga tidskrifter ökat sin granskningskapacitet. Genomgångar som tidigare kunde ta flera månader sker nu på några dagar. Dessutom har de etikprövningskommittéer som ska godkänna nya försöksupplägg växlat upp hastigheten rejält, så att studier kan komma i gång betydligt snabbare än i normala fall.
– Alla tvingas se över sina rutiner i det här läget. Det är en extremt akut situation och många människors liv står på spel, säger Jan Liliemark.
Fakta: Fem krav på en bra studie
Det kan vara svårt att bedöma om en vetenskaplig studie som rapporteras i medier är pålitlig eller ej. Här är professor Jan Liliemarks tips till den som vill sålla bort de värsta exemplen:
1. Har journalisten talat med en eller gärna flera experter för att få kommentarer? Det ökar trovärdigheten, jämfört med om studien bara rapporteras rakt av.
2. Vem är avsändaren? Om forskningen presenteras av någon som kan tänkas tjäna pengar på att ett läkemedel börjar säljas finns det anledning att vara extra kritisk.
3. Har studien gjorts på ett slumpat urval, där försöksgruppen jämförs med en kontrollgrupp som inte utsätts för behandlingen?
4. Hur många personer har ingått i studien? Om det bara rör sig om något tiotal patienter ska man som regel ta resultatet med en nypa salt. Är det flera hundra eller tusen personer börjar det bli mer trovärdigt.
5. Studien bör vara granskad av oberoende forskare, i en tidskrift som har så kallad "peer review".
Sist men inte minst: Om resultatet ser ut att vara för bra för att vara sant är det antagligen för bra för att vara sant.
