Svenskarna paniksålde sina fonder i mars

Svenskarna plockade ut nästan 100 miljarder kronor, netto, ur fonder i mars – ett rekordstort uttag, enligt Fondbolagens förening. "Det totala nettoutflödet från fonder i mars på 98,3 miljarder kronor utgör det största nettouttaget som uppmätts under en enskild månad och motsvarar 2 procent av den samlade fondförmögenheten", skriver Fondbolagens förening i ett pressmeddelande.

Enligt Maria Landeborn, sparekonom på Danske bank, är det att betrakta som en panikreaktion.

– Man ser att börsen går ned, och då säljer många i panik. Men det finns undersökningar som visar att ju mer aktiv man är desto lägre blir avkastningen, säger hon.

Det är nästan helt omöjligt för en vanlig sparare att pricka in nedgångar och uppgångar, förklarar hon. Det bästa för en bra avkastning är att ha ett långsiktigt sparande i fonderna, och helt enkelt låta bli att sälja även om börsen dyker.

– Risken är att man säljer när det är som mörkast. De största kursuppgångarna sker oftast efter de mörkaste dagarna på börsen.

Stora uttag gjordes ur aktiefonder, blandfonder och långa räntefonder. Stora nettoinsättningar gjordes i korta räntefonder, enligt föreningen, som kopplar utvecklingen till coronakrisen. Den placeringsstrategin är inte heller något som kommer att gynna spararnas avkastning på sikt, enligt Landeborn.

– Nu är räntorna låga, och korta räntefonder ger nästan ingen, eller till och med negativ, avkastning. Sedan är de stabila, och man väljer ofta att placera pengar där när man sålt i panik. Men det är ingen långsiktig lösning.

Hon råder sparare som paniksålt att långsamt närma sig börsen igen. Då är de med på uppgången som alltid kommer på nedgångar, men inte med allt på en gång.

– Sprid ut köpen och gå in gradvis, köp till exempel för en tolftedel av kapitalet varje månad.

Men många kan ha bränt sig på de stora rasen, och vill aldrig mer titta åt börsen, konstaterar hon. Börsen gick så bra i höstas, och hade gjort det i tio års tid. Allt såg ljust ut, och kanske hade många just hoppat på aktiefonderna. Men när nedgången kom så spred sig paniken.

– Man ska tänka igenom vilken risknivå man ska ligga på. Det kan vara svårt, men man kan få hjälp med det av en rådgivare på en bank.

Maria Landeborn tror att de rekordstora uttagen ur fonderna, förutom paniken som börsrasen orsakade, också kan bero på att det numera är så lätt att sälja i våra digitala tider. Sist vi hade lika stora börsras, som "den svarta måndagen 1987", så var inte sparandet och fondköpen digitala som nu.

– Då, på 80- och 90-talen, krävdes att man satt på en bank med en bankman. Nu är det bara en knapptryckning.