Två miljoner smittade – "Säger relativt lite"
Intresset för statistik kring pandemin är enormt, men att antalet människor som bekräftats smittade av coronaviruset nu har tickat över två miljoner är i sig ingen milstolpe. Det menar Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet, som till vardags arbetar med att utveckla smittspridningsmodeller.
"Inget magiskt"
– För mig är det inget magiskt i att siffran överstiger två miljoner, för den sanna siffran är mycket högre, säger han.
Siffrorna över antalet smittade är helt beroende av hur många som testas, vilket skiljer sig kraftigt mellan länder.
– Antalet bekräftade fall är en undre gräns för verkligheten. Man vet att den verkliga smittspridningen är större, men frågan är hur mycket större. Min gissning är att det varierar väldigt mycket mellan länder. I länder med så kallad masstestning upptäcker man fler fall än i Sverige där man testat relativt lite.
Sannolikt mörkertal
Även i länder med omfattande testning finns sannolikt mörkertal att ta i beaktande. För att försöka få en uppfattning om hur stor del av en befolkning som är infekterad krävs enligt Tom Britton andra metoder.
– I Sverige har man gjort slumptest. Då, just den dagen som testet togs, var det 2,5 procent som bar på viruset. Framför allt när man gör nästa slumptest kommer det att kunna ge en indikation på om smittspridningen ökar eller avtar, då ser man vart man är på väg, säger han.
Fakta: Svårt jämföra siffror mellan länder
Siffror över antalet smittade och döda i ett land ger en lägesbild av situationen i just det landet, men siffrorna från olika länder kan inte utan vidare jämföras med varandra.
Antalet konstaterade fall av smitta är beroende av hur många tester ett land genomför, och kan säga mer om landets strategi för smittspårning än hur utbredd smittan är. Det innebär att antalet genomförda tester också kan påverka relationen mellan mängden bekräftat smittade och döda i ett land.
Hur många döda ett land har måste sättas i relation till dess befolkningsmängd. Men även jämförelser mellan antal döda per capita är vanskliga. Dels för att den siffran är beroende av var landet befinner sig tidsmässigt i spridningen av viruset. Dels för att vilka dödsfall som räknas, liksom möjligheten till exakt statistikföring, skiljer sig åt mellan länder.
I Sverige går det att köra personnummer mot dödsregistret, vilket innebär att alla som konstaterats ha covid-19 och som avlider fångas upp, medan vissa länder saknar data på individnivå. En del länder räknar också enbart personer som avlider på sjukhus och exempelvis inte dem som dör på äldreboenden. Bägge faktorerna bidrar till att dödstal per capita skiljer vid jämförelser mellan olika länder.
Bilden av hur hårt pandemin slagit på olika håll förväntas klarna i framtiden, då dödligheten i olika länder kommer att kunna jämföras med genomsnittliga värden från år då viruset inte härjat.
Rättele: I en tidigare version av faktarutan fanns en felaktig uppgift om konstaterat smittade i Sverige som avlider.
