Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Tore Gillberg: Olofströmare vaktade kusten under kriget

Det är flera lokala kändisar på bilden som tagits vid beredskapen under andra världskriget 1939-1945. Olofströmarna var förlagda utanför Karlshamn, Sölvesborg, i Matvik och på Tärnö.
De skulle bevaka kusten när tyskarna var på väg mot Norge.
Tore Gillberg
OLOFSTRÖM • Publicerad 20 oktober 2019 • Uppdaterad 11 november 2019
Detta är en personligt skriven text i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Längst bak, fyra från vänster Emanuel Giselsson, sjua från vänster Fix Ivar Nilsson,. Längst fram trea från vänster, Henry Bromberg,  fyra pappershandlare Calle Johansson som omkom i en småländsk trafikolycka 1957, sexa handlare Herman Svensson och sjua fabriksarbetare Sigfrid Svensson.
Längst bak, fyra från vänster Emanuel Giselsson, sjua från vänster Fix Ivar Nilsson,. Längst fram trea från vänster, Henry Bromberg, fyra pappershandlare Calle Johansson som omkom i en småländsk trafikolycka 1957, sexa handlare Herman Svensson och sjua fabriksarbetare Sigfrid Svensson.Foto: Tore Gillberg

– Olofströmarna satte upp taggtråd, berättar Uno Svensson som lånat ut bilden. Han är uppväxt och bor ännu i en jordbruksfastighet mellan Lönsbodavägen och järnvägsspåret mot Älmhult. Hans far Sigfrid kunde vara inkallad så länge som fem månader i sträck. Familjens jordbruk sköttes då av morfar som var från Finland.r. Sigfrid var född 1903 och gjorde sin värnplikt vid infanteriregementet i Karlskrona.

Ingen slapp undan för att hjälpa till med landets försvar. Det framgår av Unos, känd som ”Långe-Uno” presentation av krigarna. Lärare Emanuel Giselsson, lärare Henry Bromberg, pappershandlare Calle Johansson, handlare Herman Svensson, byggarbetare Fix Ingvar Nilsson, fabriksarbetare Sigfrid Svensson från Gaslunda, Unos far.

Annons

Emanuel Giselsson var från Leingaryd, nära järnvägstunneln vid Barnakälla. På Sydöstran hade jag i flera decennier Britta Wantzin som arbetskamrat. Hon hade, liksom jag, Emanuel som jag lärare. Hon berättade att när klassen skulle åka på utflykt stannade man till vid Giselssons gård där man fick mjölk med sig. Tacksamt.

Själv var jag lite provokativ i skolan, har jag hört av gamla lärare. När vi skulle redogöra för ordklasser eller var det satsdelar, i svenskan sa jag ”Sovjet och predikant” istället för ”subjekt och predikat”. Varpå Emanuel drog mig i de små håren vid örat.

När jag något decennium senare träffade honom på sommarens evangeliska stormöte i Värhult fick jag en bok av honom. Jag tror att Emanuel gav ut ett 30-tal böcker. ”Tidig sådd” minns jag att en hette. I en bok minns jag att han berättade om en lokförare som såg en ängel stå på spåret för att stoppa tåget. När föraren gick ut såg han att spåret var kraschar. ”Ängeln” visade sig vara en fjäril som kommit in i lokets lampa. Ett Guds verk.

Emanuels hustru Brita har en intressant berättelse i Blekinges kyrkohistoria om sina år i Blekinge som kom ut i fjol. Men den får jag återkomma till.

Apropå lärare Henry Bromberg som vi hade i engelska, minns jag när kamrat Göran frågade vad ”snörkråka” heter på engelska. läraren avfärdade frågan omedelbart och förklarade att han inte visste det.

– Och läraren som ska vara lärare och inte vet det, kontrade Göran lite hånfullt. Han sa inte ”du”.

– Nu spände du bågen för högt kom det från katedern. Läraren sprang ner i salen där Göran lagt sig över bänklocket och händerna över huvudet där han fick sina slag. Av pedagogen.

Annons
Annons
Annons
Annons