Nils-Eriks ispinne fungerar

Nils-Erik Mattsson är välkänd miljöpartist som engagerar sig starkt på kommunfullmäktiges möten. Åtminstone inom sina speciella gebit miljö och energi. På ett mycket envetet sätt kan han reta upp flera genom att föra fram sina egna sanningar.

– Det jag är intresserad av är exergi, vilket betyder energins kvalitet. Genom att tillföra lite högvärdig energi får jag ut tre och en halv gång så mycket lågvärdig energi, förklarar han.

> Ispinne värmer huset

Det får han genom sin till synes obetydliga så kallade ”ispinne” i trädgården. Ett 200 meter slangsystem virat i en meter i diameter (se bilden). En dylik kan producera värme ner till 20 minusgrader.

– Skulle det bli kallare, kan jag koppla in en slinga till jag har i brunnen här, säger han och lyfter på ett lock.

Några meter ner i brunnen, under vattenytan, finns ännu en ispinne. Där fryser det aldrig, men den behöver knappast användas.

Vem var nu Baltzar von Platen, då? Jo, han som upfann kylskåpet i början av seklet. Som lade grunden till Electrolux kylskåp världen över. Kylskåp skapar kyla åt ena hållet och värme åt det andra. Kallt inuti och varmt på baksidan.

– Så funkar även detta. Mycket enkelt. Se på de nedersta slingorna. När värmepumpen är igång blir de isbelagda. Det som går ut i andra ändan är värme som stiger till 46 grader när det kommer till tanken, förklarar Nils-Erik Mattsson.

> Sparar många watt

Så kombinerar han ett energiuttag som tillsammans med solfångare på taket får ner hans värmekostnad med uppåt 10 000 kilowatt. Utan värmepumpen betyder hälften till, och resten får han in genom gratis solvärme. Förutom installationskostnaderna.

– Jag har lagt ner 40 000 kronor på solvärmeanläggningen. Ispinnen kostar 20-25 000 kronor att installera. Inräknat är att jag gör en del själv, men det här är betalt på en tio år, hävdar Nils-Erik Mattsson.

I begynnelsen kring 1991 började han fundera på olika möjligheter. Året efter gick han en kurs på Hantverkets Folkhögskola i Leksand. Där fick han de grundläggande kunskaperna om solenergitekniken och olika systemlösningar.

På åttiotalet var han också lärare på AMU som kyl- och fryslärare och lärde sig tekniken med värmepumpar.

– Dessa kunskaper kombinerade jag, på den vägen är det. Allt fungerar, några haverier har jag aldrig haft. Drömmen vore att bygga ett helt nytt hus där allt var genomtänkt ur energisynpunkt. Som att bygga huset rätt mot solen, fortsätter han.

> Envis i sopdebatten

Sådan teknik har han i olika sammanhang envist hävdat vara ett alternativ till gängse energiteknik. Inte minst till den tilltänkta sopförbränningsanläggningen, vilket väl knappast undgått några öron i fullmäktige.

Han retar sig på att kommunen inte ens har en energirådgivare, något andra blekingekommuner har. Det finns mycket att göra på flera ställen. Ett bra exempel ger han med loftgångarna på Gångbrogatan 2. I samma huskropp mer bostadsyta, menar han.

– En energirådgivare kunde ha talat om hur man kan nattackumulera energi mellan klockan 22 och 06. Bara där kunde det sparats tusentals kronor per hus. Det verkar som om frågan hamnat mellan två stolar, mellan Energibolaget och byggnadsnämnden, tror han.

Om nu din anläggning är så förträfflig, har någon varit hemma och studerat tekniken?

– Nej, tvärtom. När vi fick förfrågan om fjärrvärmen hit blev vi inte överens. Jag fick inte ansluta fjärrvärmen till min ackumulatortank. det skulle bli fel på returtemperaturen, vilket jag har svårt att tro. Skälet är snarare att de inte satt sig in i tekniken och att det kunde ha skapat ett prejudikat, hävdar Nils-Erik Mattsson.

Men det gör inget, tycker han nu. Då han har billigare värme än vad andra har nu.

> Möjlighet också för andra

Frågan är om var och en har möjlighet att installera en ”ispinne”.

– Det är inga större problem att installera för kanske tio hus. Grävs den ner under lekplatsen i Lugnet kan barnen få en skridskobana på vintern helt gratis då kylan också kan komma till användning. Inget syns, allt nergrävt, endast värmeväxlare och ackumulatortank inne i husen, hävdar han.

Det blev ja till en sopförbränningsanläggning. Men tro inte Nils-Erik Mattsson har gett upp.

– Tiden arbetar för vettigare alternativ. Om fem år hade det nog varit omöjligt att ens föreslå det vi nu ska bygga i Ronneby. Då har framtidens energiteknik blivit mer realistisk, tror han.