Han valde yrke efter möte med kanin

Kairo 1972. Anwar Sadat sitter vid makten. Solens strålar värmer och berättar om öknen utanför staden. Mohammed Abdel Fattah bor tillsammans med sin familj och deras djur.

Mohammed ser på när en kanin gräver små tunnlar och förbereder sig för att föda sina ungar.

– Efter en tid fick jag se hur de små kaninungarna kröp upp ur tunnlarna. Aldrig hade jag sett något sötare.

Där och då upptäckte Mohammed sin fascination för djur och i kombination med intresset för biologi gjorde att han började studera.

– Jag följde olika djurs sociala samspel. Såg de nykläckta kycklingarna och om hönan tillät fick jag vara där och klappa de mjuka dunen.

1983 tog han veterinärlicens i Egypten.

Mohammed öppnar dörren till sin klinik i Sölvesborg.

I dag har han fått besök av rottweiler/dobermann-tiken Mia som hoppar upp på den gröna britsen.

Han undersöker tiken och ger henne sedan en vaccinationsspruta.

Trots att Mohammed har arbetat på samma klinik i tio år har han inte tröttnat än:

– Det är fortfarande roligt och jag kommer att fortsätta så länge jag orkar.

Kairo, sent 80-tal. Tillsammans med några andra volontärer är Mohammed på väg ut till byar utanför Kairo för att ta hand om befolkningens djur.

– Jag kom människor nära som lever tätt tillsammans med sina djur. De är beroende av varandra på ett helt annat sätt än vi.

Han tillägger:

– Besöken i byarna gav mig också en bredare bild av sjukdomsläget i området.

Studier förde sedan Mohammed till England där han träffade en svensk kvinna. För femton år sedan flyttade paret till Sölvesborg.

Ser du några skillnader på besöken i dag och i början av din karriär i Sverige?

– Människor har andra typer av husdjur i dag. Ibland kommer personer med sina tamråttor och chinchillor, så var det inte förr.

Mohammed tycker att det roligaste med sitt jobb är utmaningen.

– Det är häftigt att försöka tyda hur djuren mår. Och sedan är det underbart när djurens hussar eller mattar ringer och berättar att djuret mår bra.