Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Historien bakom ortnamnet på Lister

I coronatider ställs många evenemang in. Då passar lokalkorre Marcus Bernhardsson på att skriva lite historia bakom ortnamn. Här är hans rader om Markasträtet.
Markasträtet • Publicerad 17 april 2020
År 1658 blev Lister svenskt efter att ha varit danskt i flera hundra år. Det danska ordet ”sträte” är ett arv från den danska tiden.
År 1658 blev Lister svenskt efter att ha varit danskt i flera hundra år. Det danska ordet ”sträte” är ett arv från den danska tiden.Foto: Marcus Bernhardsson

Mellan Listerslättens åkrar i väster och Listershuvuds och Getabjärs sluttningar i öster ligger Markasträtet. Ortsnamnet är en sammansättning av orden mark och det danska ordet sträte som betyder mindre byväg eller gränd. Den första delen av ortsnamnet syftar på Hosaby bys utmarker.

Med rätta kan man säga att denna lilla ort är ett samhälle som domineras av den raka landsvägen, vilken binder samman bygdens större orter.

Annons

Det finns en bok från 1938 som har kopplingar till Markasträtet. Författaren och journalisten Ludvig Nordström står bakom boken ”Lort-Sverige” där han i ett stycke skrev; ”Och gubben lät det växa, och nu har han ett körsbärsträd inne i stugan, som blommar och sätter frukt långt före träden ute, tack vare det varma klimatet i stugan.” Förebilden till det blommande körsbärsträdet hade Nordström från en liten stuga i Markasträtet på Listerlandet, närmare bestämt ”Stubba-Augustens” (August Ohlssons) hus.

Marcus Bernhardsson
Så här jobbar Sydöstran med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons