Minnesord: Vi minns mannen med hatten – Rolf-Arne Kulle har gått bort

Det känns märkligt att en glad röst som har funnits i andra änden av min lur sedan jag började som tabellgrabb 1993, och längre tillbaka för andra kollegor, är borta.

”Hej, du glade man” inleddes alltid samtalet med när han ringde för att kontrollera att den senaste texten hade hamnat rätt. Fast först blev det ett gemensamt skratt över den senaste tipsraden och en suck angående hur hästarna oftast sprang fel innan vi kom in på det egentliga ämnet.

Många idrottande västblekingar, särskilt Olofströmare, i alla åldrar, har stött på mannen med hatten och det kluriga leendet. Kanske i samband med en fotbollscup, ett hockeyderby, en serietävling i bangolf, på DM i tyngdlyftning, vid skyttetävlingar i Gammalstorp, huttrandes vid starten av Sylvesterloppet eller vid en allsvensk bowlingkamp.

RAK, det stod så på bevakningslistorna, bevakade all idrott. Högt som lågt, olika nivåer och under dygnets alla timmar. Ingen var för liten, eller stor, för att få ett omnämnande av den gamle stormålvakten i Älmeboda/Linneryds-tröjan.

Siffror var en av hans specialiteter. Inte undra på att Rolf-Arne var en omtyckt revisor hos många föreningar. Han hade koll på såväl siffrorna som idrottshistorien. Det sistnämnda vet kamraterna i studiecirkeln om idrottare och legendarer från förr som nu har mist en kär vän.

Kunnandet bar även frukt när det handlade om tipspromenader och antalet vinster är fler än... Tja, det där med siffror var ju Rolf-Arnes områden. Google-fuskande deltagare gjorde sig inte besvär när Kulle hade svaren lagrade i hjärnkontoret.

Jag, och alla vännerna på tidningen, minns en man som alltid ställde upp och en man som ville alla väl.

Varje telefonsamtal avslutades på samma sätt när ämnena var uttömda och tecknet i match 13 hade hamnat rätt.

– Just, sa alltid Rolf-Arne.

Just, RAK. Tack för allt.