Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Bänkade sonens tal

Nyheter • Publicerad 16 maj 2013
BÄNKAD. Att sitta på bänken och se lagkamraterna spela utan att själv få vara delaktig svider, men att i de situationerna ha en pappa som alltid finns där och som alltid ställer upp kan hjälpa. (Spelaren på bilden har inget med artikeln att göra).
BÄNKAD. Att sitta på bänken och se lagkamraterna spela utan att själv få vara delaktig svider, men att i de situationerna ha en pappa som alltid finns där och som alltid ställer upp kan hjälpa. (Spelaren på bilden har inget med artikeln att göra).Foto: Connie Nilsson

Jag vet inte riktigt när jag först kom över sonens tal till sin pappa första gången.?

Minns jag rätt var det en Lyckeby GoIF-ledare som gav det till mig.?

Annons

På den tiden fanns inte tillgång till nätet på samma sätt som i dag och därför var det skrivna ordet hårdvaluta.?

Sonens tal till sin älskade pappa blev liggande i en skrivbordslåda och har säkert legat där i 20 år, men jag har sedan jag fick chansen i den här branschen letat tillfälle att få delge sonens hyllning till sin pappa på hans 60-årsdag.?

Ursprunget är inte känt och i dag vet jag att det cirkulerar både en hockey- och en fotbollsvariant på nätet.?

Jag vet också att föreningar använt och använder sonens hyllningstal i sina policydokument för att visa vad det är som ungdomsidrott egentligen handlar om.?

Själv har jag läst den många gånger och än i dag måste jag erkänna att jag får fuktiga ögon och en stor klump i halsen.?

Läs och begrunda, ledare och föräldrar. Det är aldrig för sent att ändra ett beteende.???

Bänken?

Pappa, det gjorde så ont när jag förstod att jag skulle få sitta kvar på bänken en match till.?

Jag förstår nu att du led ännu mer.?

Pappa, det gjorde så ont när vi fick ta emot medaljerna och även jag blev hyllad som segrare.?

Annons

Jag förstår nu varför du inte fanns på plats. Du ville inte visa mig dina tårar.

?Pappa, det gjorde ont att åka hem i en buss full av segeryra kamrater och känna sig helt utanför då jag ju aldrig fått komma in på planen under hela matchen.?

Pappa, det var så härligt att du satt tyst tillsammans med mig i bussen hem. Jag tror jag förstår det ännu mer nu när jag blivit lite äldre.?

Det gjorde så hemskt ont i mig när vi kom hem och folk frågade hur många mål jag hade gjort.?

Pappa, det kändes underbart när du ryckte in och pratade bort dem.?

Det gjorde ont i mig när du tog mig med till ledarna och talade ut om min situation i laget.?

Pappa, det var skönt att känna att du stod på min sida.

?Det var svårt att besluta sig, men det var skönt när du som älskar fotboll ändå bara sa:?

- Tänk noga igenom vad du skulle vilja göra i stället, så skall jag hjälpa dig.?

Det var svårt att leta sig fram på nya vägar men du fanns ju där bredvid mig hela tiden.?

Annons

Jag vet att du ville att jag skulle bli det du själv alltid hade hoppats bli.?

Jag vet att du drömde om att jag skulle kunna springa ut på planen i a-lagets dräkt.?

Jag vet att du haft dåligt samvete för ditt fotbollsintresse, som du tror att du tvingade på mig?.

Det var inte så, pappa.? Jag blev aldrig någon bra spelare, men jag lärde mig så mycket annat.

?Många av killarna i laget är fortfarande mina bästa vänner fastän jag inte fortsatte att spela fotboll.?

Pappa, jag fick uppleva hur jag hela tiden blev bättre, fastän jag aldrig blev nog bra.?

Pappa, att inte platsa i ett lag kan vara en katastrof, ifall det inte finns något annat.?

Pappa, jag hade dig hela tiden som ledde mig vidare till nya intressen.?

Du fanns där hela tiden.

Du förklarade och uppmuntrade.?

Annons

När du nu packar upp min 60-års present till dig, så förstår du säkert varför du får mina allra första fotbollsskor. De har aldrig fått vara med om att göra några mål, men har hundratals gånger knutits av en underbar pappa.

Ta fram dem med jämna mellanrum och låt alla minnen komma till dig. Själv tar jag då och då fram par nummer två som jag fick i julklapp 1976.

?Pappa, jag vill på detta sätt visa att all den tid du tillbringat med mig på träning och matcher inte var förgäves.

?Pappa, du gav mig ett intresse som fostrade mig och du hjälpte mig vidare den dagen fotbollsintresset tog slut.

?Tack pappa, för att du alltid fanns och för att du fortfarande finns.??

Din son som mycket ofta satt på bänken

Connie Nilsson
Så här jobbar Sydöstran med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons