Inget läge för martyrer

Att Mjällby AIF omorganiserar verksamheten på grund av en bister ekonomisk verklighet rör upp känslor eftersom det ytterst drabbar sportchefen Thomas Andersson-Borstams anställning.

I onsdags berättade Blekingesport att Mjällby AIF väljer att omorganisera och att sportchefsrollen ska fördelas ut på fler personer i föreningen. I det läget uppstår en arbetsbrist och konsekvensen blir att Mjällby AIF inte längre kan erbjuda Andersson-Borstam fortsatt anställning som sportchef.

Ungefär där är parterna i dag. Nu diskuteras uppsägningstidens längd, men Mjällby AIF:s styrelse har gjort klart att omorganisationen ska göras eftersom Mjällby AIF måste spara pengar.

Uppsägningen har väckt starka känslor.

Fördel Andersson-Borstam och nackdel styrelsen och klubbchefen Jörgen Martinsson är väl det enklaste sättet att uttrycka situationen. Själv tycker jag det är läge att sansa känsloyttringarna, att kanske ge en försiktigt nyanserad bild.

Jag kan förstå Thomas Andersson-Borstams besvikelse, men i min värld är ingen större än föreningen själv och i fallet Mjällby AIF handlar det i dagsläget om att säkra klubbens existens, oavsett serietillhörighet. De som nu försöker göra Andersson-Borstam till martyr och Jörgen Martinsson till något annat ska kanske tänka efter lite före. Det Andersson-Borstam gör, det syns utåt. Martinssons ansvarsbitar, typ, anläggningsfrågor, sponsrings–, marknads– och personalfrågor, det syns bara inåt. För mig känns det som om många inte har en aning om vad som sker och görs i Mjällby AIF.

Jag utgår ifrån att Mjällby AIF:s styrelse tagit ett välgrundat beslut och att ett sådant beslut inte bara behöver vara grundat på ekonomiska skäl.

2012 hade Mjällby AIF ett eget kapital på 1,5 miljoner kronor. När säsongen var över, när lånespelare som Dominique Kivuvu och Anders Wikström lämnat, satt Mjällby AIF där med en skuld på 1,1 miljoner kronor. Säsongen hade gått back med totalt 2,6 miljoner kronor.

En analys av de allsvenska klubbarnas ekonomi för 2012 visar bland annat att Mjällby AIF var en av tre klubbar där personalkostnadernas andel av intäkterna var mer än 70 procent. Enligt UEFA:s sätt att se det är 70 procent gränsen för att riskexponeringen inte ska bli för stor.

Mjällby AIF agerar. Bra, tycker jag.

Konsolideringsgraden, klubbarnas egna kapital i förhållande till de totala personalkostnaderna, visar hur sårbar en klubb är om intäkterna minskar och kostnaderna för den viktigaste tillgången, personalen, tvingas finansieras av det egna kapitalet. Hög konsolideringsgrad innebär låg sårbarhet.

Kalmar FF hade en konsolideringsgrad på 163 procent.

Mjällby AIF:s konsolideringsgrad var och är negativ, den borde vara 50 procent.

Nu agerar föreningen. Bra, tycker jag.

Det negativa kapitalet på 1,1 miljoner kronor gjorde också att licensnämnden krävde Mjällby AIF på en handlingsplan för att få spela i allsvenskan 2014. Mjällby AIF har agerat igen och fått handlingsplanen godkänd.

Bra, tycker jag.

För att klara det här var Mjällby AIF:s styrelse tvungen att agera. Thomas Andersson-Borstam har varit en tillgång för Mjällby AIF på många sätt, men också en kostnad sett till lön och förmåner. Den kostnaden ligger på runt en miljon kronor och för en klubb av Mjällby AIF:s storlek är en miljon kronor en miljon kronor.

Man ska också komma ihåg att Andersson-Borstam och tränaren Peter Swärdh var drivande i att värva Dominque Kivuvu till en kostnad på en bra bit över en miljon kronor. Man ska också komma ihåg att lånespelaren Anders Wikström var en stor kostnad för Mjällby AIF på grund av att Peter Swärdh inte ville satsa fullt ut på Gbenga Arokoyo.

Och man ska också komma ihåg att Andersson-Borstam och Swärdh var drivande i frågan att kontraktera Patrick Osiako för fyra månaders spel förra året för mer än 300 000 kronor.

Styrelsen sa nej och valde att istället att satsa på Andreas Blomqvist.

Av den och många andra anledningar känns det märkligt, men ändå inte märkligt, att läsa medvetet länkade ”twitterstormar” och en partsinlaga signerad Pierre Persson på fotbolliblekinge.se.

Vid en sökning på allabolag.se och namnet Thomas Andersson-Borstam hittar jag sju bolag kopplade till Andersson-Borstam.

Jag lägger inga värderingar i det mer än att Andersson-Borstam varit heltidsanställd av Mjällby AIF, men i ett av bolagen, ABP Sölvesborg AB, är Andersson-Borstam ordinarie ledamot och Persson suppleant.

Verksamhetsbeskrivningen känns väldigt mycket fotbolliblekinge.se och möjligen också därför som Persson hetsar upp den stämning han gör.

Att spelare som ”Bagarn”, Jasmin Sudic, El Kabir, Anders Wikström och Jesper Westerberg tar parti för Andersson-Borstam är inte så konstigt. Jag kan mer bli irriterad på sättet att uttrycka sig och sättet att inte se det i stort.

För spelare har Andersson-Borstam varit den naturliga länken och i något fall var han väl till och med dagisfröken, men det finns också en helhet att se till och den förstår inte alltid alla spelare.

För mig stavas den helheten Mjällby AIF:s fortsatta existens.