När Kalle kallar säger inte kompisarna nej

Där många andra föreningar inte lyckas fullt ut, där har Listerby IK lyckats genom att behålla de som en gång var med om att bygga upp föreningen.

– Jag tror vi är rätt unika genom att det är så många av oss som fortfarande håller på, säger Nils Holgersson.

– Jag har aldrig varit ifrån föreningen, säger Lars-Erik Ottosson.

Lars-Erik ser heller ingen ände på sitt engagemang:

– Jag ser inget slut.

När Blekingesport gästar Åsavallen är kaffebordet dukat. Initiativtagaren Karl-Erik Karlsson fick ett par olika datum att välja på för att kunna samla sin styrka.

På ett par timmar var saken ordnad.

– När Kalle ringer säger man inte nej, säger Lars-Erik.

Nils Holgersson korrigerar:

– Man vågar inte.

Karl-Erik Karlsson har alltid varit den drivande kraften, men ingen har varit nödbedd och kamratskapen har bara stärkts genom åren.

– Jag tror aldrig det har sagts ett ont ord mellan oss, säger Claes Ottosson, storebror till Lars-Erik Ottosson.

Precis som sin lillebror har Claes, Karl-Erik Karlsson, Nils Holgersson, Bo Bohlin och Jan Svensson nästan fötts in i föreningen. Brödernas pappa, Otto Andersson, var ordförande i elva år.

Bo Bohlin har en liknande bakgrund. Hans pappa Otto Bohlin var ordförande i 30 år.

Och om Karl-Erik Karlsson får bestämma är tronföljden säkrad för år framåt.

– Bosses grabb Martin är som gjord för att ta hand om idrottsplatsen.

Problemet är bara att Martin själv inte vet om att Karl-Erik utsett honom till kronprins?

Det var när Karl-Erik gifte sig som vännerna träffades på allvar för första gången. Nils Holgersson, på den tiden bordtennisspelare och ledare i Förkärla, anslöt året efter.

– Jag blev nästan direkt invald i styrelsen, säger Nils.

Sedan dess har vänskapen utvecklats till något livslångt.

För Listerby IK har deras engagemang och klubbkänsla varit guld värt i tider som dessa.

– Jag tror inte klubbkänslan är densamma i dag som den var på vår tid. För oss som sitter här betyder Listerby IK väldigt mycket, säger Claes.

1963 började bygget med det som då blev ett klubbhus, men det har inte stannat där.

– Jag har hela tiden haft som mål att föreningen ska utvecklas. Nu har vi fått en ny plan till, ny klubbstuga och nya omklädningsrum, säger Karl-Erik.

Men de nya omklädningsrummen är i behov av renovering.

– Ronneby kommun äger omklädningsrumsbyggnaden och marken. Nu vill de göra sig av med byggnaden, men vi vill inte ha den om den inte rustas upp, säger Karl-Erik.

Förutom vänskapen och respekten för varandra är det i dag den årliga loppisen det som mest binder Karl-Erik, Nils, Bo, Jan, Claes och Lars-Erik samman. Loppisen samlar hela föreningen och den betyder mycket inte minst för ekonomin.

– Förra året var vi 185 personer som jobbade där, säger Bo Bohlin inte utan stolthet.