Snabbast i Sverige

Livet som elitsatsande collegesimmare i Texas är ingen dans på rosor. Uppstigning innan uret visar fem för att hinna till träningen 05.30.

Lägg därtill ett pass även på eftermiddagen, totalt dubbla träningspass sex dagar i veckan. Och däremellan ska det hinnas med skolarbete också.

– Jag tränar mellan 24–28 timmar i veckan.

– Söndag är enda lediga dan, den brukar gå åt till studierna, för att hinna ikapp, säger Henrik Lindau.

Han säger det utan att klaga.

– Nej, jag trivs med mitt liv. Nu gör jag det.

Annat var det första året. Då hade Lindau det jobbigt.

Omställningen att flytta hemifrån, lämna släkt och vänner många hundra mil bort. Att komma till en annan kultur, ett annat sätt att se på idrottandet.

– Det är så mycket business över collegeidrotten. Alla var på en, "du måste klara det här nu, för laget".

Henrik Lindau beskriver att han redan lägger mycket press på sig själv, i USA blev den pressen flerfaldigad av de runtomkring.

– Så länge du presterar är du bra för ditt lag, för ditt college. De ser inte lika mycket till personen bakom resultaten, som vi gör i Sverige. Det gör det mer opersonligt.

– Men nu funkar det bättre, jag har anpassat mig till systemet.

Att två simtränare ska hinna med att ha koll på 30 simmare ger såklart inte samma kontakt som den som Henrik Lindau haft och fortfarande har med Ulf Gladher i Karlskrona Simsällskap.

Och den kontakten ger han inte upp i första taget.

– Jag skickar alltid mina resultat till honom när jag har tävlat, och har mitt lopp filmats får han den också.

Gladher är den person som Lindau alltid återvänder till. Den person som han litar helt och fullt på.

– Om det känns fel i vändningen ger han tips på saker jag kan testa. Ser han små detaljer som kan förbättras på ett filmklipp får jag höra det direkt.

Det var även på Gladhers inrådan som Henrik Lindau valde att ställa upp i VM-uttagningarna i Kanada.

– När han hörde om mina kvaltider till collegemästerskapen tyckte han jag skulle testa även på långbana.

Även där, på Canadien trials, gjorde Lindau kanontider, trots att han inte tränat långbana på hela säsongen.

– Just nu gör jag bättre tider på kortbana, eller yardbana som det heter i USA, men jag har större potential på långbana.

50,75 på 100 fritt är personligt rekord och en halvsekund snabbare än någon annan svensk gjort i år, 24,36 på 50 m fjäril, också det ett prydligt "pers", är fyra tiondelar från Lars Frölanders OS-tid 2012 och lika långt (läs kort) ifrån VM-kvalgränsen.

Lindau tar VM-missen med ro. Det var inte något han räknat med. 2013 var egentligen tänkt som ett mellanår, ett år då simtalangen flyttat fokus från simningen till studierna.

– Jag ville hitta tillbaka till glädjen och tänkte fortsätta min träning, men utan tanke på prestationen. Jag blev själv förvånad när jag såg mina tider.

– Men det var kanske det som fick pusselbitarna att falla på plats, att det lossnade när jag släppte prestationskraven. Tror många känner igen sig i det fenomenet, inte bra inom idrotten.

Just nu är Henrik Lindau bättre än han någonsin varit tidigare. Sverigeetta i långbana på distanserna nämnda ovan, på kortbana är facit än bättre.

– Jag är antingen etta eller topp tre på 50 och 100 m i såväl fjäril och rygg som frisim.

På grund av Universiaden i ryska Kazan 10–17 juli begränsas SM-starterna i Halmstad 3–7 juli till 50 m fjäril och 100 m frisim.

– Ändå mina bästa grenar. Ska bli kul att mäta krafterna på framförallt frisimmet, där har jag ingen individuell seniormedalj.

Motståndet i Universiaden är betydligt tuffare.

– Det är som ett OS för universitetsstuderande, och det är bra klass, där har till och med slagits världsrekord, säger Lindau, som är nöjd om han slår sig in bland de 16 bästa på de grenar han ställer upp i.

Med ett ben i landslaget är Henrik Lindau tydlig med vad han vill. Det är att få representera Sverige vid OS 2016 i Rio de Janeiro.

– Det är tre år dit, då är jag 26 år, den ålder som jag tror jag är som allra bäst i.

– Jag tror på mig själv, jag vet att jag kan gå långt och jag har huvudet för att lyckas.

Ett steg i rätt riktning hade varit att få representera Sverige i EM i höst.

– Jag har redan klarat kvalgränserna, men får troligen inte lämna college för att vara med i de europeiska uttagningstävlingarna. Därför hoppas jag prestera bra i världscupen i Berlin 8-9 augusti.

På de tre år han varit i USA har han utvecklats som simmare, han har blivit starkare och kapat sina tider.

– Om vi pratar 100 meter har jag kapat mest på frisimmet, kanske två-tre sekunder. På fjäril ungefär halvsekunden, vilket ändå är rätt mycket med tanke på att den förra rekordtiden satte jag med gummidräkten, som numer är förbjuden.

Hur länge dröjer det till du gör det perfekta loppet?

– Det finns inte. Fråga vem som helst, tror inte ens Michael Phelps upplevt ett perfekt lopp.

Tiden går och Karlskronas tämligen anonyma elitsimmare börjar skruva på sig.

Han är rastlös. Van vid tempot och hetsen i USA under säsongen.

– Jag gillar att ha att göra hela tiden, avrundar han innan ett nytt svettigt träningspass väntar.

Det har krävts blod, svett och tårar för att ta Henrik Lindau till där han är i dag.

Det kommer krävas minst lika mycket till för att han ska nå sina drömmars mål.

Fotnot: *1 yard=0,9144 meter.