Tänk att få vara golfare för en dag
Många har ovanstående inställning till golf. Undertecknad räknas in bland dom.
Eller gjorde, tills igår.
Då fick tre karlar från Sydöstran och en handfull sportjournalister från konkurrenten prova på denna märkliga sport.
Okej, man blir ingen Tiger Woods över en dag, men med den känsla som sportchef Conny Pettersson skickade iväg den lilla vita bollen bör de flesta som säljer golfprodukter gnida händerna av glädje.
Här finns det stora pengar att hämta.
När man ser denna man lira golf så vet man inte hur hårt han kommer träffa marken. Klubban kan gå av vilken sekund som helst...
> ”Slåttermaskin”
Men faktiskt, efter ett par hundra provslag fick han iväg den där bolluslingen.
Visserligen handlade det då mest om markbollar, eller på fotbollsspråk, strumprullare.
– En av fem får jag upp, säger chefen med ett skratt.
Strax efter fortsätter han:
– Visst är det svårare med driving range än med bana.
> ”En klubba räcker”
När man ser alla golffantomer och deras enorma golfbagar undrar man om det är nödvändigt. Vem behöver mer än en klubba?
Förklaringen kommer av Nicklastorps golfpro, Björn Hansson.
– De går olika långt.
Då hör man viskandes i bakgrunden:
– Nian går nio meter, sexan går sex meter...
Inte så tokigt kanske? Speciellt inte efter sportjournalisternas första slag.
> Psykningarna gjorde susen
Plötsligt smög Sydöstrans fotograf Mattias Pettersson fram på driving rangen. Han rev åt sig en klubba och knuffade undan sportchef Pettersson.
– Här skall det golfas.
Tro’t eller ej. Han träffade bollen riktigt skapligt ända tills psykningarna sattes in. Då var det inte mycket med fotograf Pettersson.
Men även den bäste kan psykas. Fråga bara pro Björn Hansson. Han vet hur det känns att ha ett koppel med psykande journalister bakom sig...
Under tiden på driving rangen fick undertecknad också uppleva mardrömssvingen.
Något sådant går inte att lära ut. Det går inte ens att beskriva denna fruktansvärda rörelse, men likväl bollen for iväg åtminstone en tjugo meter.
– Jag skall satsa på golf, utbrister mannen som stod för rörelsen, fotograf Pettersson
> Tack, Hansson
Om någon nu undrar hur det gick för undertecknad så var golfen inte riktigt lika lätt som jag trodde, men svårt? Njae, det vete tusan. Det var ju bara att lägga upp bollen, ta järnsexan och skicka iväg bollen 140-150 meter.
Sedan var det dags för puttern att göra sitt. Titta upp och sänka den...
– Det där var mycket bra, hörde man från en förvånad (?) Björn Hansson.
Kanske är golf min grej ändå?
Lockar läsningen till en golfrunda så måste jag passa på att ge er samma råd som chefen fick.
Missar du alla puttar. Är du inte i närheten av att sänka en meterlång putt, prova och byt sida. Du kanske slår bättre från vänster?
Sportchefen sänkte sin putt direkt efter det tipset och det var det vackraste slag jag sett sedan Tigern fick in en fullträff i sin förra tävling...
– Det går mycket bättre nu, säger Conny en stund senare och tittar upp med ett brett leende.
Vi fick också uppleva utslaget, eller tee, som det heter på golfspråk. Då påstår Björn Hansson att slagen inte alltid behöver vara vackra och höga. Strumprullare kan fungera lika bra dom.
– Tack och lov, funderar journalisterna och drar en lättnandens suck.
Nu står det klart: golf är en sport för alla...
