Professor: Elbolag kör skrämselpropaganda

Enligt elbolagen är höjningen av elnätsavgifterna med flera tusenlappar om året en konsekvens av det stora investeringsbehovet.

Elnätet i Sverige står inför stora utmaningar. Det behöver både byggas ut och rustas upp. På vissa håll är det uppåt 40 år gammalt.

Men enligt honom kommer arbetet nu att försvåras då regeringen beslutat att sänka elbolagens tillåtna avkastning, varav Ellevio tvingas bromsa ner investeringstakten de kommande åren.

Miljardöverskott

Tony Rosten, ställföreträdande generaldirektör på Energimarknadsinspektionen, har svårt att se logiken bakom argumentet. Bolagens årsredovisningar tyder på att kapital inte är någon bristvara.

Bara i fjol hade Ellevio - tillsammans med statliga Vattenfall och Eon - fört över mellan sex och sju miljarder kronor till sina ägare i form av koncernbidrag samt ränta på aktieägarlån enligt årsredovisningarna som TT gått igenom.

Av avgiftshöjningarna på mellan sex och åtta procent per år har bara en procentenhet gått till investeringar enligt beräkningar gjorda av Energimarknadsinspektionen.

Prognosen är att elbolagens vinster nu kommer att sänkas med motsvarande cirka fem miljarder kronor årligen. Pengar som man hoppas i stället går till sänkta avgifterna för kunderna.

"Ett spel"

Även Vattenfall hävdar att de inte kommer kunna rusta upp elnätet i den takt som skulle behövas. Det förändrade regelverket innebär minskade intäkter, "vilket är olyckligt med tanke på de stora utmaningar som elnätet står inför", säger kommunikationschef Lee Gidlöf i en skriftlig kommentar.

Stefan Yard, ekonomiprofessor vid Lunds universitet, går så långt som att kalla elbolagens retorik för skrämselpropaganda.

Den skärpta lagstiftningen träder i kraft 2020 och innebär en åtstramning av företagens sätt att beräkna sina intäktsramar. Resultatet blir en lägre avkastning - men för alla investeringar får man full kostnadstäckning.

TT