Nu är julfesten över

Trettondagen - varför firar vi egentligen? Eller snarare, varför firar vi inte? Trettonhelgen innebär slutet på julfestligheterna, men är en lite bortglömd helg som fallit ur traditionerna, enligt folklivsforskare.(TT)

Publicerad 6 januari 2019

Trettondagen innebär slutet på julfestligheterna, förr i tiden var det ett enda långt party från julafton till nu, berättar Mats Nilsson, docent i etnologi vid Göteborgs universitet.

””

Få firar trettondagen

Annons

I dag är det rätt få som firar trettondagen på något särskilt sätt, förklarar han. Helgen har glömts av när vi alltmer har släppt de kyrkliga traditionerna.

””

Men för de flesta är även nu trettondagen slutet på julen. Och många är lediga, precis som förr, även om det inte är party och fest varje dag som i gamla tider.

””

"Får stjärnan komma in?"

De tiggde helt enkelt ihop pengar för att kunna ordna kalas.

””

Seden lever kvar på vissa håll, men nu avser inte tiggeriet festande för ungdomarna.

””

Sedan har funnits på fler håll än just på Hönö, berättar han, även om det inte är känt exakt hur spridd traditionen att gå under stjärnan varit.

””

Bal för de borgerliga

Många förknippar nog också trettonhelgen med trettondagsbal.

””

Men trettondagen innebär fortfarande ett slut på julen, konstaterar han. Tjugondag Knut har inte riktigt knipit åt sig den positionen, trots att det heter "på tjugondag Knut ska granen ut".