Kaotiskt läge i brexitprocessen

Frågan om brexit eller inte och hur det i så fall ska gå till splittrar britterna, både geografiskt och till höger och vänster. Splittringen syns även tydligt i underhuset i London, som på tisdag ska rösta om det utträdesavtal premiärminister Theresa May förhandlat fram med EU - om omröstningen inte skjuts upp.

Inget skapar majoritet

Statsvetaren Göran von Sydow, forskare vid Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), ser samma paradox. Han tycker att all logik och alla inblandades intresse pekar mot att undvika brexit utan avtal.

Många brexitmotståndare säger i princip nej till Mays avtal då de hellre siktar på nyval eller en ny folkomröstning. Slutmålet är då att Storbritannien återkallar sin utträdesansökan och stannar i EU.

Motståndet mot Mays avtal bland brexitförespråkarna rör främst den nödlösning, kallad backstop på engelska, som May och EU tagit fram för att säkra den öppna gränsen mellan EU-landet Irland och brittiska Nordirland - om någon annan uppgörelse om irländska gränsen inte kan nås. De så kallade brexitörerna vill ha en bortre tidsgräns eller tydlig väg ut ur nödlösningen för Storbritannien, men det har EU sagt bestämt nej till.

Blir det en knapp marginal som röstar nej till Mays förslag på tisdag är sannolikheten stor att hon försöker få nya eftergifter och förtydliganden från Bryssel, för att sedan rigga en andra omröstning om en ny version av avtalet. Hon har vid ett nej på tisdag av parlamentet fått tre arbetsdagar på sig att lägga fram en plan B.

Kan stoppa brexit

Många bedömare räknar med att May till följd av den hårda tidspressen, trots att hennes kansli avvisat detta scenario, kommer att försöka få de 27 andra EU-länderna att gå med på att Storbritannien skjuter upp utträdesdagen från den 29 mars. Göran von Sydow tror att det blir svårt att få EU att gå med på detta om det bara handlar om att få ordning på politiken i Storbritannien eller försöka förhandla fram ett bättre utträdesavtal.

Två av de största finansiärerna bakom brexitkampanjen, miljardären Peter Hargreaves och hedgefondförvaltaren Crispin Odey, räknar i den situation som nu råder med att deras kampanj var förgäves trots deras seger i folkomröstningen 2016. Sammanlagt donerade de båda motsvarande 50 miljoner kronor till brexitkampanjen.

Fast Roger Bootle både hoppas och tror att det slutar med brexit utan ett utträdesavtal. Han avfärdar de skräckscenarion som etablissemanget målar upp, med recession och livsmedelsbrist, som nonsens. Samtidigt är han förvånad över att marknaden inte tydligt prisat in det så kallade no-deal-brexit som det mest troliga. För just nu pekar brittisk lagstiftning på denna väg, om Mays avtal ratas.

Räknar med brexit

Morten Lund, analytiker på Nordea, räknar med att det trots all osäkerhet till slut blir brexit med ett utträdesavtal. Det beror antingen på att ledamöterna i underhuset för allt i världen vill undvika en hård brexit eller genom en variant på Mays utträdesavtal, som förhandlas fram efter det att brexitdagen den 29 mars skjutits upp. En tredje väg som kan leda till brexit med avtal går via nyval eller en ny folkomröstning, som förstås också kan sluta med att britterna stannar i EU.

"Vårt huvudscenario är att vi i slutändan får en uppgörelse nära Mays nuvarande version", skriver Lund i en färsk analys.

Den inflytelserika amerikanska storbanken Goldman Sachs gör en likartad bedömning. Men Christian Schulz, senior ekonom på den amerikanska storbanken Citi, landar i en annan slutsats.

"Det verkar inte troligt att Storbritannien kan lämna EU under ordnade former den 29 mars", skriver han i en analys inför tisdagens omröstning.

"Ingen brexit ser just nu ut som det mest troliga utfallet", tillägger han.

TT